En ny dag och jag kunde sova riktigt gött efter en lång lång helg med lite sömn men stora händelser!
Denna dag skulle bli en hel dag i nationalparken och jag och min nya vän från skydivingen, Hanna, vi hade bestämt oss för att köra kayak hela dagen.
Området här är känt för att vara en av de mest soligaste ställena i Nya Zealand och även ha naturliga guldsandstränder, vilket verkligen stämde för oss.
Efter första stoppet och stranden så körde vi över till den stora ön där ut i havet. Något som var rätt coolt att se var tidsvattnet. När vi gav oss ut på morgonen så var vattnet väldigt lågt och när vi bestämde oss för att chilla ute på ön ett tag så gick vattnet upp ca 5 meter på stranden under en timme, så vi fick flytta upp oss och kayaken lite. Hade annars varit tråkigt om kayaken åker ut i vattnet 😛
Vi fick under tiden sällskap av en liten fågel som verkligen inte var rädd, snarare ville den bli våran vän och hoppade nära till oss.
På den här lilla stranden så fanns det denna mystiska sten. Väldigt konstigt form och dessutom något sorts hål nertill.
Som ni kan se så var dagen fantastisk och efter en timme med lunch och sol så hade begav vi oss vidare runt ön då vi hade fått höra att vi kunde stöta på sälar där, vilket vi gjorde också 🙂
Klockan tickade vidare och vi hade ca 2 timmar kvar att spendera så vi tog en lång tur till ett områden med en sten kallad, “Splitted Apple Rock”.
Men ja, det är som ni kan en sten klyvd i mitten, våran kayakinstruktör beskrev den mer som Pac-Man.
Vi tog ett nytt stop här och efter en stund så startade vi resan tillbaka till stranden där vi lämnade ifrån på morgonen men först passerade vi pingviner!! Små små pingviner.
När vi kom tillbaka med kayaken så hade vattnet stigit ännu mera och istället att starta ca 50 m ut från stranden så var det nu bara 2 m strand kvar.
Till kvällen väntade en gemensam middag. Vi hade tidigare bestämt att ha en gemensam middag där vår fantastiska chaufför, Nat, hade fixat en grym BBQ plus lite till och dessert. Vi fick allt från korv till kött, kyckling och även musslor, mums!
Jakob Wikenstål 